Jag vaknade klockan sex i morse och visste knappt var jag var.
Gårdagens resa, som tog elva och en halv timme från dörr till dörr, var något ansträngande i hettan.
Jag tittade ut och kom ihåg. Wow, äntligen här! Vi hade inte kunnat ses under pandemin - på över två år.
Lyckligt somnade jag om och sov tre timmar till. Min minisemester hade börjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar