Gissar att bordet är från 50- eller 60-talet. Det är gjort av ek och har en "kopparbalja", där krukorna ska stå. Säkert väldigt modernt på den tiden.
Renoveringsbehov finns. Jag satte igång med det på slöjden i kväll.
Jag slipade för hand nästan två timmar. Den mörka ytan försvann och blev ljus.
Bordet ska lagas på några ställen, alltså kommer jobbet att pågå flera onsdagskvällar framöver.
Resultatet kommer att bli bra. Jag är taggad!
Varje onsdagskväll, när jag ska till slöjden får jag uppleva en vacker solnedgång.
(Några veckor sen var det dags, när jag åkte därifrån. Nu går ju solen ned mycket tidigare, ikväll redan klockan 18.26.)
Vilka färger!
Nu börjar höstfärgerna synas överallt. Vad snabbt det går!
Björkarna och lönnarna har snabbt bytt färg.
Lönnen har vackra orange löv.
En granne har jättefina japanska lyktor (lyktörter) i trädgården.
Ska jag ge upp eller fortsätta? Frågan gäller mina "sommarfrukostar".
Det har gått bra hittills att sitta i växthuset varje morgon, men i morse var det verkligen höstfuktigt. Inte lika mysigt längre.
Imorgon blir det 18*. Jag tar beslutet då.
Månen är i Vädurens (mitt) tecken. Budskapet är: Min vilja - nu! Följ hjärtat!
Dessutom får jag en nystart i livet, läste jag på nätet.
Det låter väl bra. Nu kör vi!
På eftermiddagen hade jag min akvrellkurs. Underbart att förlora sig i sina tankar och måla i ett tyst rum, där alla pysslar med sitt och ingen varken vill eller hinner prata.
Det blev en snabb middag hemma, 45 minuter hade jag på mig, innan det var dags att åka till jobbet.
11*! Det bådar gott! Det ska tydligen bli 16-18* idag.
Enda nackdelen är att det är "höstfuktigt". Igår tog vi in en massa stolsdynor och filtar, som jag tvättade.
De får torka inomhus den här veckan innan de ska till vinterförvaringen. Det blir samma sak med växthustextilier, men inte alla!
Jag ska ju fortsätta att äta frukost i mitt favoritställe så länge det går.
Efter trädgårdsjobbet tog jag en långpromenad. Solen sken och det var 16-17* varmt.
Nu börjar det ändå synas att sommaren snart är slut. Varje dag ser man mer och mer gult, orange och rött i träden.
Meteorologiska hösten är inte här än. Nästa vecka lär vi få t.o.m 17-18*. Härligt!
Jag ger dem till en kompis, som är expert på det. Hon skickar alltid -efter några månader- bilder på mina gamla orkidéer och skriver: - Nu blommar de!
Ett mirakel på sensommaren: Tre stycken har börjat blomma här hemma och en är på gång!
Varför? Jag har inte gjort något mer än gett dem lite vatten, som vanligt. Nu ska jag njuta av dem!
Idag plockade tjejerna röda vinbär och vindruvor och hjälpte mig att koka saft.
Den blev god och en del drack de redan till lunch.
Skolpersonalen hade sin studiedag och vi fick mysa hemma.
Vi hann läsa många sidor i favoritboken. Båda kan läsa själva, men det är ännu mysigare att ligga under filten och lyssna, när någon annan läser.
Tjejerna är lediga. Personalen har studiedag idag. Här ska det plockas vinbär och äpplen och kokas saft.
Brandbilslekparken står också på programmet.
Filmen hade premiär för 95 år sedan. I den förälskar sig Luffaren och blomsterflickan. Samma story i pjäsen.
Otroligt duktiga skådespelare, som fick agera i stället för att prata. De var som akrobater på scenen, gjorde volter, hoppade, hängde upp och ner. Vacker musik spelades av en pianist på scenen.
Jag skulle kunna se den en gång till bara för att hinna uppfatta allt som hände på scenen. Det var full fart hela tiden- och den var riktigt bra!
Jag tittade på termometern, när jag vaknade: 4* 🥶.
Men solen sken och i växthuset var det redan 9*. På med terassvärmaren.
Mina växthusfrukostar har blivit 98 stycken den här sommaren. Jag som började så sent och hoppades på 80!
Det här är bästa stunden på dagen.
Skolbarnen går eller cyklar förbi till de två närmaste skolorna, trafiken hörs i fjärran, allt runtom är grönt och vackert, ingen brådska...
De nästa utanför-hemmet-arbetsdagarna är på måndagen och tisdagen.
Solen sken och vi kunde sitta ute. Wow, 23.september!
Vi passade på att handla i Svavagallerian innan vi åkte hem.
Höstfärgerna syns nu både här och där. Så vackert! Det varma vädret verkar fortsätta, enligt prognosen.
Den här byggnaden, Samariterhemmet på Kungsgatan i Uppsala passerar jag flera gånger i veckan.
Hemmet grundades av Ebba Boström i slutet av 1800-talet. Hon startade ett sjukhus, ett barnhem och ett sjukhem där.I byggnaden fanns även sjuksköterskeutbildning fram till 1975.
Sen nästan 20 år tillbaka är Samariterhemmet en del av Akademiska sjukhuset. Alla byggnader (vårdlokaler) syns inte på bilden.
Ebba Boström (1844-1902) hade utbildat sig till sjuksköterska i England. Duktig kvinna!
Jag har under många år stöttat organisationen Operation Smile.
"Tillsammans ändrar vi liv. Hjälp oss att ändra livet för fler barn med läpp-käk-gomspalt."
Vi fick se en dokumentär, The making of a Surgeon, om läkarnas och sköterskornas arbete i fattiga länder.
Vi fick även träffa narkossköterskor från Akademiska sjukhuset, som har rest till olika sjukhus runt om i världen och varit med på operationer.
En läppspaltoperation tar 45 minuter- och ändrar livet totalt för ett barn!
Vi i Norden tar för givet att ett barn får sin operation, när det behövs (dessutom gratis). De flesta barnen i världen har inte den möjligheten!
