Den här coronavåren - och sommaren har jag varit väldigt fascinerad av ljuset: solens nedgång, uppgång och nattens längd.
Troligen hinner jag mer med sånt, när jag inte har regelbundna tider längre, utan studerar, skriver och håller på med allt annat som intresserar mig.
Natten har blivit kortare och kortare. Igår nåddes kulmen. Natten var 5 t och 10 min lång, men mörkt var det endast 1 t 43 min. Solen gick ned kl 22.16 och upp kl 3.26.
Jag råkade vakna klockan 3.45 och tog en sommarnattsbild på altanen. Är det inte underbart med ljuset?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar