Imorse fick jag åka en timme tidigare till Stockholm, för att jag hade en tid att passa.
Att ta det vanliga pendeltåget, som ska vara framme i god tid innan det bestämda mötet, var otänkbart pga allt strul i spårtrafiken förra veckan.
Resan gick bra och jag kom fram utan problem den här gången.
På eftermiddagen skulle lilla A åka med mig till Uppsala. Till henne köpte vi två timmars biljett. Jag hade månadskort. Vi satt i godan ro och läste på pendeln.
I Arlanda-tunneln blev det stopp. Tåget tömdes på passagerare och åkte tillbaka till Stockholm- och där stod vi och tiotals andra i kylan.
Nästa tåg till Uppsala var inställt. Våra biljetter gällde inte på SJ, som går oftare (när de går).
Vi kunde inte gå ut och ta UL-bussen till Uppsala, för då måste jag betala passageavgift, 120 kr. Barnbiljettens giltighetstid höll på att ta slut.
När skulle vi komma fram? Ingen visste. Ett SJ-tåg kom. Till slut ropades det ut i högtalaren att vi får kliva på den, fast vi inte har köpt SJ- biljett.
Inne var det varmt och skönt. Vi läste och väntade. En oviss väntan, ingen visste, när vi skulle kunna åka vidare.
Till sist började tåget rulla. Vi kom fram till Uppsala en timme och 17 minuter senare än beräknat. Vår tålmodiga chaufför hade hunnit åka hem en vända och komma tillbaka för att hämta oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar