Jag hade två biljetter till repetitionen av Tysk höst. Min kompis blev sjuk och kunde inte komma med. Jag ringde till två andra; båda hade yoga i kväll.
Tänkte se den själv; det finns alltid någon i publiken, som man känner (som i kväll min mans kusin och en gammal kollega).
I sista stund, när jag redan satt i bilen, ringde jag till en bekant som bor några hundra meter från oss. Hon var på direkt. Vi körde via henne till teatern.
Pjäsen var en sorglig och hemsk beskrivning av efterkrigstiden i Tyskland och samtidigt väldigt aktuell. En påminnelse att liknande situationer uppstår efter krigen även i vår tid.
Pjäsen bygger på Stig Dagermans bok Tysk höst. Regissören är Anna Takanen. Den har premiär på lördagen.
När vi tog bussen hem klockan halv nio, var det fortfarande 18* varmt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar