Konsten att skriva listor

Jag skriver alltid listor. De kan kallas för To-do-lists eller vad som helst, men de är mycket effektiva.

Med dem skapar jag struktur och behöver aldrig vara rädd för att jag missar något viktigt.

Listan lagrar informationen utanför hjärnan. Det mesta kommer jag ihåg utan att titta på listan, bara för att jag har skrivit upp det, men ibland får jag en påminnelse, när jag kikar på listan.

Dessa punkter har jag:

Privat,
Jobbet,
Föreningen och
Att köpa.

Det som ska uträttas under dagen markerar jag med en pil.

Listan är alltid tillgänglig och jag tror att hjärnan får slappna av, när jag kan fokusera på jobbet och inte det som ska uträttas på eftermiddagen.

Jag vill absolut inte ha tankar som "Skulle jag göra något?"/Har jag glömt något?" som annars kan surra i huvudet både på dagen och på natten utan mina kära att-göra-listor.

Bergelins roliga serierutor om listor

En dag på Stockholms slott

För en vecka sedan var jag på Stockholms slott.

Skulle egentligen se bara utställningen Brudklänningar 1976-2015, men med biljetten kunde man besöka Representationsvåningarna, Skattkammaren och Museet Tre kronor.

Fast jag hade sett alla, var det ändå väldigt spännande att strosa runt där. Hade man frågor, kunde personalen svara på dem. Jag hade med lätthet kunnat gå där en hel dag, men vi skulle på annat lite senare så ett par timmar fick räcka.

Serafimerordens sal

Pelarsalen

Viktoriasalongen

Vita havet

Flottsundsbron

Jag passerar denna flaskhals varje dag.

Flottsundsbron nära Fyrisåns mynning i Sunnersta har varit i så dåligt skick att den ska ersättas 

2015-17 med en ny och bredare bro.

Just nu är det enkelriktad trafik med trafikljus och långa köer vid vissa tider på den provisoriska bron. Jag kör alltid "åt fel håll" och slipper därmed de värsta väntetiderna, men det känns läskigt att köra på den rangliga och hala bron..

Den nya bron ska även den vara en öppningsbar svängbro. Vad jag ängtar efter att den ska bli klar i maj!

Andas ut

Egentligen skulle jag har följt med till Norrland och firat lilla C den här helgen.

Men det gick bara inte; jag var helt slut. Nattsömnen var störd och jag kände mig som en trasa. Lite oväntat efter de goda nyheterna om att arvstvisten var över. Jag borde ha varit väldigt uppåt, men luften gick ur mig totalt.

Det fick bli en helg för återhämtning. Sova ut, pyssla med sånt som aldrig blir gjort annars, läsa tidningar, titta på film.

Tog också en lång promenad, var med M och A på IKEA och andades ut.

Sov som en stock i natt- till 9.45. När har det hänt sist?

Lång frukost med tidning och brasa invirad i en varm filt och med fötterna i kanintofflor. Nu känns det betydligt bättre.

Thank you, second cousin P in Colorado!

Nysningen på Uppsala stadsteater

Igår var vi på premiären av Tjechovs Nysningen på Uppsala stadsteater.

Föreställningen med bl.a Åsa Forsblad Morisse och Axel Morisse var otroligt bra. En komedi byggd av flera noveller, många huvudpersoner och kostymbyten.

Många skratt blev det åt de dråpliga historierna.

Se den om du har möjlighet; jag rekommenderar den verkligen! Den visas bara sju gånger.

Vision Board - visst funkar det!

Jag gjorde en vision board för ett år sedan, i januari 2016 med tio "normala" visioner och två något "orealistiska".

Jag har tittat på den i stort sett varje dag under året.

Nu vaknade jag plötsligt upp och upptäckte att nio av mina önskningar hade gått i uppfyllelse. Det senaste fredagen den 13/1. Snacka om en turdag!

Det är helt otroligt! Eller egentligen inte. Jag vet ju att det fungerar; det har mina vision boards alltid gjort.

Förra årets vision board fick lite förstärkning av en collage, som jag gjorde på Bror Hjorths hus i höstas. I den har jag ett lysande "kraftklot" i handen.

De två smått omöliga (inget är omöjligt) flyttade jag över till min nya vision board, som jag gjorde i dag. Ett utav de gamla målen kommer inom kort att förverkligas, så det gjorde jag inget åt.

I det nya finns dessutom nio nya mål. Det ska bli så spännande att se, hur snabbt det verkar den här gången.

Äntligen över!

Äntligen är den uppslitande striden över!

Det tog två år, fyra månader och två veckor att komma från ruta ett till -  ruta ett!

Nu har motparterna gett upp och jag slipper förhoppningsvis hot, lögner och svartmålande i fortsättningen.

Tack alla som har trott på mig och stöttat mig under den här fasansfulla tiden. Rättvisan - med hjälp av lagtexten -har vunnit.

Jag borde korka en flaska champagne, men gör det sen, när jag verkligen har förstått att det är över.

Kungliga brudklänningar 1976-2015

I morse ryckte vi på handtaget till Slottet redan några minuter före tio. Min gamla kursare hade kommit med Åbobåten tidigt, tidigt till Stockholm och hade mycket program.

Jag fick vara med på ett hörn. Vi skulle se Kungliga brudklänningar på Slottet.

Utställningen var jättefin. Förutom de välkända brudklänningarna (bl.a drottning Silvias och kronprinsessan Viktorias) fanns där också blommor, slöjor, skor, brudnäbbens kläder och andra attiraljer.

Det är en mycket informativ utställning med många historier kring de kungliga bröllopsdagarna. Det var riktigt kul att se den.

Vårsalongen 2017

Vi var på Vårsalongen idag. Mycket folk, men inga köer!

Jag tycker utställningen blir bara bättre och bättre för varje år. Ifs har jag inte varit med från början, 1921, men väl från slutet av 80-talet, så lite tidsperspektiv har även jag.

Måleri, blandteknik och teckning var de vanligaste uttrycksformen, men det fanns också verk i keramik, metall och bl.a en söt hund, som hade nåltovats.

Jury bestod i år av Mårten Castenfors, Ernst Billgren, Charlotte Gyllenhammar och Magnus Uggla.

Det gör inget alls för oss långväga gäster att Liljevalchs har Vårsalongen i tillfälliga lokaler. Det är jättesmidigt att komma och se utställningen i centrum.

Jag blev jätteinspirerad och vet precis vad jag ska göra en kväll nästa vecka. (Ska låna en grej av min kompis först.)

Här är några av mina favoriter:

Cathrine Trädgårdh, olja på skiffer

Marie Eklund: Brallan av trä

Siv Salomonsson, textil

Monika Kiviniemi, akryl

Tobias Adamsson: Soldattorp
Kaffe, tusch, akvarell

Ann Fristedt, nåltovning

K G Nilsson, Katarinahissen
Gicléetryck

Henry Svahn, akvarell

Baletten Svansjön i Uppsala

Vi fick biljetter till Svansjön till julklapp.

Ikväll var det dags att se föreställningen på Uppsala Konsert&Kongress.

Ryska Nationalbaletten med solister från Bolsjojbaletten uppträdde.

Det var det vackraste jag har sett på åratal.

Pjotr Tjajkovskijs suveräna musik, fin scenografi, färgganna kostymer och otroliga prestationer!

En helt underbar kväll!

Spegeltryck på jobbet

I eftermiddags hade vi sociala aktiviteter på jobbet. man kunde dansa tango, delta i bollsporter eller göra spegeltryck.

Jag valde det sistnämnda och det var riktigt kul. Vi var säkert 30 pers som skrattade mest hela tiden.

Man skulle rita av sin porträtt på en spelgel- och blunda med ena ögat under tiden.

Vattenlöslig tusch på spegel alltså.

Sedan kunde man färglägga bilden och till sist trycka bilden på ett blött papper. Det blev verkligen fina tryck!

Smpl - Ordning hemma på 30 dagar

Jag är med på Smpl och får utmaningar på mailet varje morgon.

Igår skulle jag kasta eller ge bort en eller två saker som irriterar mig.

Det blev en bricka och mycket annat smått och gott. Jag kan inte sluta, när jag väl har börjat....

Det var en väldigt enkel uppgift som tog högst en kvart.

Idag skulle jag ta mig an tre kartonger i förrådet och rensa bort det jag inte behöver.

Jag började med en stor korg och en plastback. Bara hälften av sakerna blev kvar. Resten ska till Erikshjälpen.

Sedan fortsatte jag att rensa på pysselbordet. Rätt så mycket skräp hade samlats där under hösten. En timme tog denna uppgift.

Dagens tips är: För varje sak du tar in i hemmet, ska en eller två ut. Inget nytt här. Det "tjatade" coachen om redan i somras. Jag har knappt vågat köpa något sedan dess.

Mina gudbarn

För länge sedan fick jag fyra gudbarn, inte samtidigt förstås utan inom sex år, ett barn i taget.

Jag var 19, när den ljuvliga lilla S föddes.

Jag hade redan börjat öva med hennes storebror, som föddes två år tidigare. Nu kände jag mig som ett proffs: bytte blöjor, sjöng, läste böcker, matade, gick ut med vagnen.

Efter bara några veckor passade jag de två ett par helger varje månad.

Lilla S var en bestämd fröken, som inte accepterade alla, men hon tydde sig alltid till mig. T. ex hennes morfar, som var väldigt barnkär, hade svårt att ta det. (De fick bra kontakt senare...)

Jag lekte mamma, pappa, barn (det fanns en pojkvän med i bilden också) med riktiga dockor. Båda två var lätta att öva mammarollen med. Vi besökte släktingar, lekparker och gick senare på cirkus och barnteater. Varje kväll stupade jag lika tidigt i säng som de två.

Tre år senare fick min barndomsvän från mellanstadietiden en son, D. Jag fick stora äran att bli gudmor igen.

D:s mamma var ensamstående och vi löste bebisproblem tillsammans, "erfaren mamma" som jag var.

Samma år flyttade jag till en annan stad för att studera, men vi träffades så ofta vi kunde. Lille D var en busig gullunge med mycket energi och upptäckarlust.

Ett år senare fick en utav mina äldsta barndomsvänner en härlig dotter, A. Hon var den sötaste flickan man kunde tänka sig, en riktig prinsessa.

Jag bodde långt borta, men träffade även henne så mycket jag kunde. Hon var en glad och mild liten dam. Jag minns inte ens att hon någon gång hade gråtit eller bråkat.

Två år senare föddes ytterligare ett gudbarn, lilla H i Tyskland. Hennes familj hade väldigt liten släkt och därmed blev jag en extra viktig person i H:s liv.

Hon var en kavat liten sötnos.

Vi träffades en gång (i bästa fall två gånger) om året och hade jättekul tillsammans; badade, besökte "riddarslott", hade OS och gjorde utflykter. Jag sydde (jag kan knappt sy) olika rollkläder åt henne och min dotter (alltid lika) och de kunde leka dop, prinsessor, riddare osv, när vi sågs.

Jag är så tacksam för dessa ungdomar, som jag har väldigt  hjärtlig kontakt med.

Jag har fått följa deras liv från bebis till vuxen och fått vara en nära vuxen i deras liv.

Jag är så stolt över dem! Fast vi bor i olika länder (Sverige, Finland, Tyskland, USA) så har de fortfarande en stor plats i mitt hjärta och jag tänker ofta på dem.

De är verkligen en gudsgåva för mig!

💗💙💗💗

Kallt i Helsingfors

Igår åkte jag på minisemester till Helsingfors.

När Silja Symphony gled in i hamnen var det -18* kallt.

Jag minns inte när jag har upplevt en sådan kyla sist. Det måste har varit för flera år sedan.

Det var en otroligt vacker syn att se t.ex Sveaborgs fästning bland ångorna från det "varma" havet!

Trots kylan hade H och jag en jättetrevlig dag på stan. Vi fyndade finsk design på Finlayson och Marimekko och fikade på Starbucks och gjorde världen lite bättre plats att leva på. 

Butte du Lion, Waterloo

Vi slapp inte Butte du Lion det här året heller.

På juldagen skulle vi, hela gänget klättra upp på Napoleons minnesmärke för slaget i Waterloo 1815.

Det var bara att bita i det sura äpplet och klättra. Trappstegen är väldigt många, men belöningen, utsikten vidunderlig.

Efteråt besökte vi det nya Memorial 1815-museet och blev positivt överraskade. Bilderna för berätta mer än mina tusen ord:

Schweiziska julgransprydnader

I många års tid firade vi jul i Chavannes de Bogis i Schweiz.

Varje år köpte jag en julgransprydnad i favvisbutiken Schilliger: en glaskula, en hjort, en vante, en julstrumpa, en ängel osv.

De tiderna är förbi nu- och jag längtar dit något så kopiöst, speciellt i juletid.

Min vän utanför Aarau väntar på mig också, jag borde ta och åka dit i år. Det är snart tre år sedan jag träffade henne senast.

De söta små sakerna påminner mig om en fin tid. Jag har tittat på dem många gånger varje dag sedan första advent.

Den här hjorten från finska Weiste hittade jag förra veckan i Waterloo.