Jag slutar klockan 12 på torsdagarna och åker direkt till keramikverkstan. Lunchen har jag med mig. Det är den lugnaste dagen där. Idag var vi bara tre.
Jag hann med att göra en kaffekopp, en vas och två blomkrukor och glacerade en del saker från förra veckan.
Sedan hade jag manikyrtid klockan fem. Passade bra efter geggandet med leran.
Ägarens lille pojke hämtades från förskolan ungefär samtidigt. Vi är "kompisar" sedan länge. Han är sex år gammal och satte sig bredvid mig och ville att jag skulle förhöra honom på addition.
Han orkade hur länge som helst och var riktigt duktig på matte.
Till slut var hela salongen engagerad i mattetal. Damen bredvid mig var bekantas bekant. De som satt och fick pedikyr kunde arabiska så vi utbytte artighetsfraser. De kunde inte förstå att jag kan (lite) av det svåra språket.
Det slutade med att jag inte ens fick betala! Vilken ovanlig eftermiddag i Sverige! Eller?
Jag glacerade även fiskarna, som konstworkshop-deltagarna gjorde på äldreboendet för en vecka sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar