Julen som försvann

Min mentala närvaro har varit minimal under den här julen.

Jag har varit orolig, ledsen och stressad. Vissa morgnar visste jag inte riktigt i vilket land jag vaknade och vilken dag det var.

Mina tankar var hos den yngsta familjemedlemmen både dag och natt.

När jag tittar på kort på vår dator ser jag att vi har firat jul: Vi har suttit tillsammans, ätit julmat, tänt brasa och ljus, haft julklappar; minnesbilderna är det sämre med.

Bebisen blev frisk och fick komma hem på nyårsafton!

Mardrömmen är över. Julfirande och allt annat känns verkligen oviktiga i jämförelse.

 

                                       Vår lego-julkrubba: inga vise män, men "tre mormor"